Hej hjärtegryn,
Hoppas att ni har en fin fredag! Hörrni vad trist det är med den här andra vågen av Corona, känner mig på riktigt både lite rädd och ledsen. Det känns helt plötsligt lite hopplöst nu när smittan tar fart igen. Läste också någon som sa att det inte finns något som heter “när Coronan är över” vilket fick mig på riktigt mörka tankar. De menade i texten att även om Corona tillslut kan botas så är det såhär världen ser ut nu, vi lever såpass globalt så det kommer att komma lika fruktansvärda efterträdare. Nä usch, jag blir så frustrerad av tanken – är det verkligen såhär det kommer att vara nu? I så fall undrar jag verkligen hur människor ska kunna ha ett socialt liv framöver. Även om det inte låter så, så försöker jag se små ljusglimtar i vad jag gillar att göra utan att umgås med någon eller göra saker som jag annars gör. Då sökte jag direkt tröst i att jag älskar ju faktiskt att läsa.
Where the crawdads sing / Älskade barn
Om ni är flera som känner som jag angående läsandet, eller kanske känner en lite motivation till att läsa nu när vi ändå ska sitta av en massa tid hemma. Då har jag boktips till er! Jag läser nämligen två fantastiska böcker just nu, Älskade barn och where the crawdads sing. Den förstnämnda fick jag av min mamma som propsade på att jag skulle läsa den sist vi sågs. Jag sa att det nog inte var någon idé eftersom jag inte brukar uppskatta thrillers. Hon övertalade mig och jag erkänner att jag hade extremt fel – jag kan nämligen inte lägga ifrån mig boken. Den handlar om en kvinna som har tagits fången och tvingas delta i en absurd familjekonstellation. Efter vad som känns som en livstid lyckas hon smita från stugan där hon hålls fången, men historien blir inte en solskenshistoria ens efter det. Lena som kvinnan heter lyckas fly och får barnen med sig ut i verkliga livet, men det är då den riktiga mardrömmen startar. Ja allt jag har att säga är – läs den!
Bok nummer två är en betydligt lugnare bok som också har sina mörka sidor, men inte lika intensivt. Det handlar om en fattig familj som bor i ett träskområde. Pappan i familjen är en alkoholiserad idiot, mamman försöker hålla ihop allting, storebror i familjen är intetsägande och lillasyster Caia är ängslig. På bara en vecka ger sig båda mamman och storebrorsan av och lämnar Caia till att leva med pappan. Då blir livet allt annat än en dans på rosor för henne. Har kommit ungefär halvvägs på den här boken, och den är så konstigt mysig. Det är en fin berättelse men med en gnutta mörker, mysig läsning helt enkelt.
Fler inlägg i kategorin tips hittar du här!