Dan före dan före dopparedan

Hur har ni det med julkänslan? Min är under konstruktion kan man väl säga. Nu befinner jag mig i alla fall på rätt sida av Sverige – vilket betyder att jag är ett steg närmare någon form utav känsla. Är man tokig i minnet om man minns det som att det nästan alltid var snö i december när man var liten? Jag har glasklara minnen av att snöra på mig kängorna, kapsla in sig från topp till tå i termokläder och kasta mig ut i backen med snowracern. Vad trist ändå för barnen som växer upp nu att inte få vara med om det. Nog för att man kan åka till fjällen – men det är ju inte alls samma känsla som när man kikar ut genom sitt eget fönster och möts av orörd nysnö.

Här är det i alla fall grått västkustväder med regn och tjocka, ogenomträngliga moln. Brasan brinner (brasa är nog min favoritgrej?) och jag är inne på min tredje kopp kaffe idag. Vi kom hem sent igår och klev upp med tuppen för att väcka Gustafs mamma med ja må hon leva. Just nu funderar jag på att ta lunchpaus och kanske gå ut på en promenad, men vädret talar ju absolut emot det. Myset ändå att kunna vara inomhus när det är sådär riktigt ruggigt på utsidan.

Jag går på lite julledigt imorgon, något helt nytt för mig faktiskt. Vad gör man hemma en julledighet? Jag har sett på Instagram att man läser, äter god mat och tar det väldigt lugnt. Jag har ju lite svårt för den stillheten, men jag hoppas på att det kan hjälpa att jag inte är hemma i mitt riktiga hem där jag bor. Nu är det ju nästan som att fly till ett “sommarställe” att åka hem till föräldrarna. Ikväll ska vi äta julbord med Gustafs familj och börja jullunken kanske? Det återstår att se! Hörs imorgon ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.