År: 2020

Vad skönt det är att ha bloggen att bry sig om någon gång om dagen ändå! Jag är tyvärr en person som har ett behov av att känna mig lite duktig. Det behöver inte betyda att jag faktiskt gör något som är “jätte duktigt”, det behöver inte nödvändigtvis vara att springa milen eller göra en jätteinsats i något projekt. Men att vara lite duktig varje dag är ändå ett behov jag har – och då är bloggen ett perfekt ställe att få utlopp för det i. Det känns liksom som att man jobbar lite när man skriver ihop något på datorn. Hur som helst, jag tar det väldigt lugnt på västkusten (som sig bör) och har faktiskt inte så innehållsrika dagar alls. Så skönt!

Igår kväll startade vi i alla fall igång elden i ugnen och bakade ut några pizzor som legat och jäst de senaste dagarna. Vi gjorde egen tomatsås, maxade på med ostar av olika slag och lät pizzorna bli lite brända på kanterna – mm! Drömmen vore ju att ha en sån här ugn hemma, för det blir verkligen en annan smak av att tillaga i den. Jag minns alla gånger som mamma har bakat bröd i ugnen och man har ätit mackor tills man varit nära att spricka av mättnad. Det går bara inte att sluta äta när man får ett rykande hett nybakt bröd som man brer med smör och lägger mycket ost ovanpå. Förutom att äta pizza har vi sett på ganska dåliga filmer och gått på många och långa promenader. Vi har faktiskt kunnat njuta av solen som lyst med sin närvaro också, så mysigt!

Så var julafton förbi, dagen med förväntningar och förberedelser lika stora och överdrivna som valet i USA. Nej herregud så får man ju inte säga, varken om den heliga dagen eller den otroliga politiska uppgörelsen. Jag hade en bra jul, även om det lät som att jag ville säga något annat där i början. Vi firade på dagen hemma hos mig med familjen och gjorde det man brukar göra. Åt mat, fick matkoma, gick en promenad, såg på kalle anka och öppnade klappar. För att gå in på detaljer så hade jag på mig min nya favoritklänning och bjöd familjen på ett genidrag – glöggtini. Som en Martini fast med hemmagjord glögg och champagne, väldigt god!

Efter att vi hade varit hos min familj åkte vi hem till Gustafs familj. Där gjorde vi om allt på nytt men med några modifikationer. Jag testade självklart hur glöggtinin gick hem även hos dom – och här fick den stående ovationer. Efter att ha umgåtts ända in på kvällen bestämde vi oss för att avsluta den något annorlunda, men väldigt mysiga julaftonen. Vi gick till sängs och vaknade upp till en lugn juldag. Gud vad jag njuter av att ingen hör av sig och vill festa idag, det kan ju faktiskt vara något av det bästa som den här pandemin har fört med sig.

Idag görs det faktiskt inte så mycket alls. Eftersom man inte får träffa så många så är jag mest hemma med familjen och varvar promenader med att äta rester från gårdagens julbord. Vad skönt det är med en paus från alla måsten ändå! Tror att det var riktigt välbehövligt från mitt håll. Kom att tänka på idag när jag slog upp datorn för första gången att jag har verkligen glömt att ta bilder denna julen. Lite trist, men också väldigt skönt att jag uppenbarligen inte har känt någon press kring att uppdatera eller lägga upp den snyggaste “lyckliga julbilden” på Instagram. Jag gläds också åt att när jag inte jobbar så är jag verkligen inte en “mobilperson” utan har oftast ca 1,5 timme i skärmtid efter en ledig dag. Det är nog tur det, för jag märker hur skrollande i mobilen påverkar mig negativt. Så nu ska jag kolla upp från datorn och sätta på en bra film. Puss ❤️

Hur har ni det med julkänslan? Min är under konstruktion kan man väl säga. Nu befinner jag mig i alla fall på rätt sida av Sverige – vilket betyder att jag är ett steg närmare någon form utav känsla. Är man tokig i minnet om man minns det som att det nästan alltid var snö i december när man var liten? Jag har glasklara minnen av att snöra på mig kängorna, kapsla in sig från topp till tå i termokläder och kasta mig ut i backen med snowracern. Vad trist ändå för barnen som växer upp nu att inte få vara med om det. Nog för att man kan åka till fjällen – men det är ju inte alls samma känsla som när man kikar ut genom sitt eget fönster och möts av orörd nysnö.

Här är det i alla fall grått västkustväder med regn och tjocka, ogenomträngliga moln. Brasan brinner (brasa är nog min favoritgrej?) och jag är inne på min tredje kopp kaffe idag. Vi kom hem sent igår och klev upp med tuppen för att väcka Gustafs mamma med ja må hon leva. Just nu funderar jag på att ta lunchpaus och kanske gå ut på en promenad, men vädret talar ju absolut emot det. Myset ändå att kunna vara inomhus när det är sådär riktigt ruggigt på utsidan.

Jag går på lite julledigt imorgon, något helt nytt för mig faktiskt. Vad gör man hemma en julledighet? Jag har sett på Instagram att man läser, äter god mat och tar det väldigt lugnt. Jag har ju lite svårt för den stillheten, men jag hoppas på att det kan hjälpa att jag inte är hemma i mitt riktiga hem där jag bor. Nu är det ju nästan som att fly till ett “sommarställe” att åka hem till föräldrarna. Ikväll ska vi äta julbord med Gustafs familj och börja jullunken kanske? Det återstår att se! Hörs imorgon ❤️